Vi har sparat dina val. Så hanterar du cookies
Vad är inflation?
Slå på ekonominyheterna och sannolikheten är stor att begreppet inflation poppar upp. Men vad innebär det och hur hänger allt ihop? Häng med, vi förklarar!
-
Vad är inflation?
Begreppet inflation beskriver en ökning av den allmänna prisnivån, varor och tjänster blir dyrare så du får mindre kvar att leva på. En inflation gör att pengarna minskar i värde eftersom du, med samma summa, kan köpa mindre än tidigare.
-
Vad är Konsumentprisindex (KPI)?
KPI – mäter priset för vanliga inköp av varor och tjänster. Om priset ökar eller sjunker visas i KPI, och hur mycket KPI förändras varje år används för att mäta inflationen.
-
Vad är Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF)?
KPIF är en metod för att mäta hur priserna ökar utan att räkna med ändrade bolåneräntor. Riksbanken använder främst detta mått för att uppnå sitt inflationsmål.
-
Vad är kärninflation?
Kärninflation (underliggande inflation) visar prisutvecklingen på varor och tjänster utan att räkna med vissa tillfälliga prisförändringar, som plötsligt höjda bensinpriser, elpriser eller räntor.
-
Hur uppstår inflation?
Inflation kan uppstå av många olika anledningar, till exempel om,
- Landets centralbank har ökat penningmängden för mycket, det vill säga tryckt för mycket sedlar.
- Efterfrågan på varor och tjänster är större än vad företagen hinner med eller om konsumtionen ökat ovanligt mycket till följd av stora löneökningar.
- Det uppstår höga produktions- eller lönekostnader, exempelvis stigande energipriser eller förväntningar på en inflation som gör att anställda ställer högre lönekrav.
-
Hur hänger inflation ihop med styrräntan?
I Sverige har Riksbanken som mål att hålla inflationen på två procent per år, alltså att priser ska öka med 2 procent varje år. Det gör de genom att höja eller sänka styrräntan.
Behöver inflationen dämpas och ekonomin kylas ner höjer Riksbanken räntan. Höjda räntor leder till att lönsamheten i företagen minskar, företagen får svårare att få krediter och investeringarna avtar. Högre räntor gör också att hushållens och företagens konsumtion minskar, eftersom det går åt mer pengar till att betala lån och det blir mindre kvar att spendera på annat. Högre räntor leder också till att folk sparar mer, vilket också dämpar konsumtionen. Sammantaget minskar efterfrågan i ekonomin, vilket påverkat priserna nedåt och inflationen sjunker.
På individnivå upplevs det såklart positivt med en hög löneökning, och mer pengar i plånboken, men på en samhällsnivå kan det på sikt leda till hög inflation och dyrare varor och tjänster. Ett sådant förhöjt kostnadsläge kan i förlängningen innebära sämre konkurrenskraft för företagen och att man tvingas avskeda. Om fler blir arbetslösa minskar den sammanlagda konsumtionen i landet och tillväxten minskar, vilket ytterligare kan spä på den negativa utvecklingen. Så att hålla inflationen i schack, är en delikat balansgång.